Tova i Oviken

Oj vad tiden går. Det är svårt att hinna uppdatera den här bloggen. All ledig tid går ju till hundarna... Det är så himla kul att se den här lilla krabaten utvecklas och lära sig en massa nya saker. Tovas passion är pappkartonger! På jobbet finns det ju ett överflöd men jag jobbar på att bara låta henne bita på de jag själv gett henne, de andra ska hon låta bli.  Hon är ju sysselsatt en bra stund om hon får massakera en pappkartong!  Jag försöker ta mycket bilder nu när hon är liten, men det är svårt att hinna ta bra bilder när hon är i rörelse så det blir mest bilder när hon ligger eller sitter! 

Trött Tova efter en lång dag på jobbet. Jag jobbar vid en starkt trafikerad väg så trafiken har hon vant sig vid jättebra nu. Nu kan hon NÄSTAN passera alla människor också utan att "moffa" . Jag jobbar på med klicker och godis. Nu tar hon kontakt med mig föra att
 " kolla läget" när vi möter någon och då går det oftast bra. Hundar däremot har vi inte tränat så mycket på. Hittills har det varit mycket skällande men vi ska jobba vidare på det. Det gäller ju att träffa lugna hundar. När vi var till ridhuset förra veckan tyckte jag att hon uppförde sig bra. Visst skällde hon lite, men lugnade ner sig när hon såg att de hundar som var där inte brydde sig om henne. Vi kunde leka och springa runt i ridhuset fast de tränade i andra änden och nosa lite på agilityhindren som fanns där. nästa söndag ska vi dit igen och bekanta oss lite närmare med tunnlar och balanshinder...

Tova är otroligt träningssugen och arbetsvillig. För att jag ska kunna träna/aktivera de andra hundarna också sätter jag upp kompostgaller som staket, men det stoppar inte alltid hennes framfart. Hon vill in till oss till varje pris! Igår fick jag ta fram buren och sätta henne i istället.  Hon har lärt sig sitt, ligg, stanna kvar och rulla runt och  trampa på lock. Har provat med targetsticka men hon biter bara på den. Vi har börjat träna kontaktfält på balansbom med en litet träningsbalanshinder som jag har inomhus.
Kontaktfälten är ju min stora svaghet  när det gäller mina andra hundar så jag ska verkligen gå inför att göra detta noggrannt den här gången.

Grisöra är mums tycker Tova och de andra hundarna. Konstigt bara att de inte kan hålla sig till sitt eget utan ska hålla på att byta hela tiden....
en anna sak är det här med maten. Tova är ganska dålig på att äta sin mat ( Royal Canin valpfoder) men Busen och Chivas mat vill hon gärna ha  ( Robur) men jag har kommit på hur man lurar henne: Busen får en skål med hennes mat. Då går hon direkt dit för att äta av hans mat eftersom hon tror att den är godare.  Då lockar jag till mig Busen för att äta ur en annan skål med mindre mängd mat och Tova äter upp det hon tror är Busens mat. Smart va!  Egentligen är det fel men jag är rädd att hon äter för lite annars. Hon är ganska mager den lilla tösen.  Idag är första gången jag blandade i lite matrester. snacka om skillnad. Första gången hon åt med samma aptit som jag såg hemma hos Åsa!

Tova i sitt hemsydda täcke. Det har verkligen behövts den senast veckan! Som kallast hade vi 36 grader här i Oviken. då går man inte några långa promenader precis!.

Som jag tidigare skrev så fortsätter jag att jobba med Tova för att hon ska vara mindre misstänksam mot främmande människor. Jag fick tips av en person att ha henne i en hage i butiken i stället för att hon går lös, för att hon ska känna sig tryggare. Det funkade inte så bra. Först försökte hon bita sig ut, sedan började hon gnälla hela tiden jag var inom synhåll. helst vill hon följa med mig varje steg jag tar, men det är lite opraktiskt när man rör sig i en så pass stor lokal som vi har ( butik ca 300 kvm och lagret ungefär lika stort) så jag får se till veckan hur jag gör. Hon kanske måste hålla sig i fikarummet i alla fall större delan av dagen men komma ut i butiken nån stund då och då när det är ganska lite kunder. Det är ganska jobbigt att man måste säga åt alla att de ska ignorera henne. Även om man skriver lappar och skyltar så är det inte alla som läser dem.
Jag har varit jättetrött de senaste veckorna. Säkert är det oron för hur det ska gå med den här lilla fröken som tar på krafterna, samt att man både ska jobba och samtidigt hålla koll på henne.
Ang. hennes misstänksamhet mot folk tycker jag det är lite skumt att hon accepterar min arbetskamrat Agneta inne på jobbet, men ute på parkeringen uppför hon sig som att de aldrig har träffats. Samma sak idag när jag var ute med Tova och Örjan med de andra hundarna. När vi möttes ute uppförde hon sig också som om de var totala främlingar.
Vi träffade i alla fall en softis som heter Stella idag och det tyckte jag gick över förväntan. De blev väl inte polare precis, men Tova kunde i all fall sitta och äta godis med nosen 1 dm från Stella så det tycker jag var klart godkänt.

Så här söt är man när man är ute och åker spark.

Tur att det inte är så kallt längre. Jag sydde faktiskt ett täcke åt Tova efter att hon varit en vecka i jämtland och såg lite frusen ut.  Inte så vackert kanske, men hon får väl ett sånt där flashigt Back on Track täcke så småningom när hon vuxit klart. Mina döttrar säger att Tova är så lik mig, särskilt när hon har sitt hemsydda täcke på sig. " Det spelar ingen roll hur man ser ut, bara man inte fryser". Lika full av energi som mig är hon också säger de  " vad ska vi göra nu då ? verkar hon undra hela tiden. Träna sitt, kasta bollen, eller har du nåt nytt på gång matte? Jag har läst en bok om klickerträning så nu tränar vi lite annorlunda. Ny hund och nya träningsmetoder känns jättekul. Jag märker en jättetstor skillnad i initiativförmåga hos  hundarna. Speciellt Chivas är väldigt passiv när det gäller att prova vilket beteende jag är ute efter.  Var och tränade agility med de andra hundarna i torsdags. Det tyckte de var kul. De var nog lite mer alerta än vanligt. Kanske skönt att få vara själv med matte för en gångs skull utan den nya lilla saken som vill ha mattes uppmärksamhet hela tiden.  Tova har ännu inte fått följa med till ridhuset. Kanske på torsdag. Jag får se om hon verkar lite tryggare vid möten med folk och hundar den här veckan. I morgon är det dags för vaccination så vi får se vad hon tycker om veterinären.

Det har visat sig att Busen 9 år är världens bästa lekfarbror. Han tar gärna med Tova ut en sväng på gården så att hon får kissa om vi inte vill gå ut just då.  Sen busar de en stund i snön och jagar varann. Ibland har Tova fulla munnen av päls från Busens röda svans  när hon kommer in.

Nu är Tova 12 veckor. Det går fort. Man börjar få lite smått panik över allt hon ska ha hunnit prova på  innan hon är 16 veckor (jag läste det i nån bok). Hon växer så det knakar. Snart får hon inte plats i skohyllan längre och idag när vi åkte spark tog hon sig över kanten trots selen eftersom hon vuxit sedan sist. Den sociala träningen går dock sakta framåt. Från att skälla gällt på folk som befinner sig en bra bit bort kommer det nu oftast bara ett  dovf  "moff" , och inte varje gång, så det är i alla fall ett framsteg.