Tova i Oviken

Ja nu är lilla fröken 5 månader. Vi kallar henne för myrsloken för hon har en tunga som gärna borrar sig in lite varstans, t ex i våra närborrar ! Inte så mysigt...
Idag har vi haft vår första agilityhoppträning hemma på gården. Det har äntligen tinat fram tillräckligt mycket gräs. Hindren var förstås löjligt låga så hon fattade knappt att hon skulle hoppa, så jag blev tvungen att höja dem ett snäpp. Kul var det i alla fall. Tova flög fram över hindren med en rasande fart för att få komma fram till godisburken.   Kontaktfält har vi hållit på att träna ett tag eftersom vi haft en del av mitt lilla balanshinder som landgång åt Busen nerför trappan. Tova har fattat hur hon ska göra, att hon ska stanna längst ner med framtassarna på backen tills hon får kommandot "iväg". Men jag undrar om jag måste träna uppgångar också för som det ser ut nu så flyger hon över landgången i ett enda skutt när hon ska upp på bron. I morgon ska vi träffas på agilitybanan för att plocka fram hindren så då kan vi börja träna på den riktiga balansbommen.
Busen är nu opererad och får gå omkring med en "parabol" på huvudet, men han verkar vara vid gott mod och såret ser fint ut. Än stödjer han inte på benet, men det blir väl snart hoppas jag. Det är tufft att ha både en valp och en skadad hund så veckan som var har Tova och Chivas fått vara hemma och Busen följt med till jobbet i stället. Vi fixade till hundgården som vi inte använt på flera år och det har funkat jättebra att ha dem där. Tova skuttar så glatt in där. Det är nog roligare att få gå där och nosa på gammalt gräs och titta på det som händer runt omkring ( inte så mycket i och för sig) än att ligga i fikarummet på jobbet och vänta på att dan ska ta slut. Senaste  dagarna hon var där fick jag skruva fast gallret ordentligt för framåt eftermiddagen började hon bli less och bröt sig ut. Helt plötsligt kom hon ut i butiken och sprang runt och letade efter mig. Idag såg jag att hon har tappat flera tänder och någon var lös så nu börjar hon bli stor på riktigt. Chivas har hon vuxit om. Är väl ca 37 cm hög skulle jag tro.  Äter bättre nu också. Både färskfoder och torrfoder.
 Häromdagen var det fotbollsmatch på planen i närheten av vårt hus, så då passade jag på att gå dit för att se om hon kunde koncentrera sig på mig fast det hände mycket runt omkring. Det gick riktigt bra tycker jag. Visst blev hon lite distraherad om nåt barn kom lite för nära, men det var helt klart godkänt tycker jag.
Troligen kommer jag att åka till Umeå och tävla i juni. Dottern tar ju studenten då, men vill inte ha någon mottagning ( inte då i alla fall) så då passar jag och Örjan på att fara iväg. Det blir ju inte så mycket tävlande i sommar som det verkar. Jobbet sätter ju tyvärr stopp för möjligheten att åka på en hel del tävlingar. Men vi tänker åka till Gotland i slutet på juli. Vi tänker passa på att ta en veckas semester där för Örjan har aldrig varit på Gotland.
Nu hoppas jag att solen och värmen kommer tillbaka. Idag har det varit 5 grader och blåst isvindar. Men det är ju april så man kan ju inte vänta sig annat.

På  påskdagen tog  svärmor hand om Busen och vi andra drog till fjälls. Örjans bror har köpt en fjällstuga i Arådalen som skulle inspekteras. Det var kanonväder!

Det var massor av folk och några hundar som Tova inte hade träffat, men vi släppte lös henne och hon spatserade runt bland alla utan problem. Det känns som att hon har blivit "stor" nu och inte så fjantig för alla längre. Nu är det mera att hon " får för sig" att hon ska skälla på någon ibland ungeför för att hon inte har nåt bättre för sig. men nu säger jag åt henne att lägga av för att hon ska fatta att det är ohyfsat att skälla på folk.



Vi grillade korv och stekte kolbullar. Mums!



Även hundarna fick smaka !



Tova mätt och belåten på bästa platsen i solskenet !

På agilityträningen för snart 2 veckor sedan blev Busen plötsligt blockhalt. Han hade varit jätteduktig hela träningen och nu när vi avslutade med hel bana hörde jag plötsligt att han rev ett hinder och sedan tappade han farten helt. Han stödde inte alls på sitt vänstra bakben. Eftersom Busen är en väldigt tålig hund som sällan visar smärta kände jag på mig att det var allvarligt så nästa dag åkte vi till Djursjukhuset. Det var ett avslitet korsband i knät. Inte alls bra, men Busen var jätteduktig och lät sig röntgas t om liggande på rygg helt utan lugnande. Det är visst inte så vanligt att hundarna går med på det....Nu har jag läst på allt man kan hitta på internet om trasigt korsband och kommit fram till att det nog måste bli operation. Oddsen för att bli bra utan är inte så bra och om han ska få leva så måste han ju få ett värdigt liv.

Tova saknar också sin lekkompis. Just nu får han ju bara vara i en hage inne och gå korta koppelpromenader 4 gånger om dagen. Tur att han har psyke för att klara av att vara så lugn!

Nu är bästa tiden här i Jämtland. Vår fjärde årstid vårvintern. solen värmer äntligen men det finns fortfarande gott om snö för olika aktiviteter. själva nöjer vi oss med promenader den här vintern. Med en valp blir det ju inte så långa turer men en del korta har vi allt hunnit med. I Östersund " Vinterstaden" är det massor av aktiviteter på helgerna i badhusparken där folk, barn och hundar trängs och trivs. där har vi varit ett par gånger för att Tova ska vänja sig vid sånt. De gick jättebra. andra gången gick hon ganska oberörd förbi alla solande människor. Barn tycker hon fortfarande är hemska, men det blir bättre det också.



Efter alla jobbiga människor rastade vi vid Storsjöns strand. Hundarna fick springa fritt på isen ett tag.
Tova hittade stenar att klättra på förstås. Det märks  vad hon har för ursprung! Hon är som en liten bergsget.
Nu har vi börjat ge den här matvägrande tjejen färskfoder så att hon ska få i sig NÅNTING. Det äter hon bättre , men hon äter inte upp varje gång. När hon var 4 mån var hon 35 cm hög och vägde 6 kg. Kändes jättetunn, men nu har hon faktiskt blivit LITE mindre kantig.

Jag hittade den här bilden på Agnetas blogg. Det är Russin när hon är ca 4 månader.
 

Och här är Tova i samma ålder.  Ganska lika varann eller hur !