Tova i Oviken

Oh vad jag är trött på teknik - eller rättare sagt teknik som inte fungerar!  Det började med att jag tappade bort min mobiltelefon förra helgen. Jag var ingenstans utan det hände hemma! Jag och Rebecca var på vinden hela dagen och städade och kastade en massa grejor och på kvällen upptäckte jag att mobilen var borta. Jag ringde efter den på alla möjliga tänkbara ställen - även på vinden förstås, men det var helt tyst. har ingen aning om var den tagit vägen. Kanske ramlat ner i lösullen på vinden eller följt med i nån låda eller säck till sopstationen. Borta är den i alla fall. I måndags skaffade jag ett nytt sim-kort som jag fick stoppa in i Örjans gamla mobil, för utan telefon kan man ju inte vara!
Inte nog med telefonen - även datorn la av i helgen som var. Jag har ju haft mina aningar att den inte skulle hänga med så länge till så rätt så nyligt köpte jag en extern hårddisk och lade över viktiga saker på - som bilder   t ex. Så det var bara några närbilder på Tova som Rebecca tagit med sin systemkamera som försvann, men det var ju inte hela världen . Vi får ta nya.  Nu har jag tagit Martinas gamla dator eftersom hon skaffat en bärbar, men det är nåt vajsing med grafikkortet så jag måste få hjälp med det. Bilden hoppar  och har sig när man försöker bläddra på en sida, det gör mig galen!

På hundfronten däremot är allt bra. Tränade agility med Tova i torsdags och hon var lika alert som förra gången. Det är verkligen kul att träna med henne. Hon verkar ha en energi som aldrig sinar. Faktiskt upplever både jag och Örjan att hon har blivit mer energisk och aktiv senaste månaderna. På både gott och ont förstås.  Häromkvällen tuggade hon sönder sladden till en TV som vi inte använder just nu som stod på golvet i ett rum och igår gav hon sig på en strömkabel till en dator.(lös som tur var)  Men , men  det är faktiskt det enda hon förstört hittills, förutom lite tugg på några golvlister och nåt stolsben förstås. Funderar på om det beror på att hon får mer motion nu eller om det bara är hennes rätta personlighet som först nu visar sig. 



Igår var vi på en inofficiell utställning i Östersund. Det är ju alltid bra med träning. Tova skötte sig jättebra. Domaren var noga och tog god tid på sig och tittade och klämde både här och där.
Det blev ett HP och BIR förstås då hon var ensam i sitt slag.
Så här sa domaren:

11 mån tik, kilformat huvud, korrekta öron, mörka vackra ögon, utmärkt pigment, strama läppar, tillräcklig hals, behöver fortfarande utvecklas i förbröst och bröstkorg, tillräckliga vinklar fram och bak, passande benstomme, bra tassar, dubbla sporrar bak, rör sig med tillräckligt steg, välskött päls, trevligt temperament, välvisad.

Välskött päls (!) kvällen innan var jag lite bekymrad över att hon var så smutsig i pälsen och kände att hon skulle varit badad, men de var så dags på,  så det blev bara lite kamning.



Här kommer ännu en höstbild på lilla Tovalova.