Tova i Oviken

Ja nu är lilla fröken 5 månader. Vi kallar henne för myrsloken för hon har en tunga som gärna borrar sig in lite varstans, t ex i våra närborrar ! Inte så mysigt...
Idag har vi haft vår första agilityhoppträning hemma på gården. Det har äntligen tinat fram tillräckligt mycket gräs. Hindren var förstås löjligt låga så hon fattade knappt att hon skulle hoppa, så jag blev tvungen att höja dem ett snäpp. Kul var det i alla fall. Tova flög fram över hindren med en rasande fart för att få komma fram till godisburken.   Kontaktfält har vi hållit på att träna ett tag eftersom vi haft en del av mitt lilla balanshinder som landgång åt Busen nerför trappan. Tova har fattat hur hon ska göra, att hon ska stanna längst ner med framtassarna på backen tills hon får kommandot "iväg". Men jag undrar om jag måste träna uppgångar också för som det ser ut nu så flyger hon över landgången i ett enda skutt när hon ska upp på bron. I morgon ska vi träffas på agilitybanan för att plocka fram hindren så då kan vi börja träna på den riktiga balansbommen.
Busen är nu opererad och får gå omkring med en "parabol" på huvudet, men han verkar vara vid gott mod och såret ser fint ut. Än stödjer han inte på benet, men det blir väl snart hoppas jag. Det är tufft att ha både en valp och en skadad hund så veckan som var har Tova och Chivas fått vara hemma och Busen följt med till jobbet i stället. Vi fixade till hundgården som vi inte använt på flera år och det har funkat jättebra att ha dem där. Tova skuttar så glatt in där. Det är nog roligare att få gå där och nosa på gammalt gräs och titta på det som händer runt omkring ( inte så mycket i och för sig) än att ligga i fikarummet på jobbet och vänta på att dan ska ta slut. Senaste  dagarna hon var där fick jag skruva fast gallret ordentligt för framåt eftermiddagen började hon bli less och bröt sig ut. Helt plötsligt kom hon ut i butiken och sprang runt och letade efter mig. Idag såg jag att hon har tappat flera tänder och någon var lös så nu börjar hon bli stor på riktigt. Chivas har hon vuxit om. Är väl ca 37 cm hög skulle jag tro.  Äter bättre nu också. Både färskfoder och torrfoder.
 Häromdagen var det fotbollsmatch på planen i närheten av vårt hus, så då passade jag på att gå dit för att se om hon kunde koncentrera sig på mig fast det hände mycket runt omkring. Det gick riktigt bra tycker jag. Visst blev hon lite distraherad om nåt barn kom lite för nära, men det var helt klart godkänt tycker jag.
Troligen kommer jag att åka till Umeå och tävla i juni. Dottern tar ju studenten då, men vill inte ha någon mottagning ( inte då i alla fall) så då passar jag och Örjan på att fara iväg. Det blir ju inte så mycket tävlande i sommar som det verkar. Jobbet sätter ju tyvärr stopp för möjligheten att åka på en hel del tävlingar. Men vi tänker åka till Gotland i slutet på juli. Vi tänker passa på att ta en veckas semester där för Örjan har aldrig varit på Gotland.
Nu hoppas jag att solen och värmen kommer tillbaka. Idag har det varit 5 grader och blåst isvindar. Men det är ju april så man kan ju inte vänta sig annat.