I väntans tider

Tänk att det bara är en månad kvar nu tills valparna ska komma. Det är otroligt vad kort tid de egentligen bär sina valpar. Men så är det viktigt också att de verkligen går tiden ut. Fick i veckan reda på en hel valpkull om 7 st. som inte överlevt då de fötts 1,5 v. för tidigt. Fy så fruktansvärt tråkigt. Oerfaren som man är läser jag massor om valpar och valpning nu - på både gott och ont. Läste också om en valpkull där valpningen inte kommit igång i tid utan satts igång, vilket ändå till slut ledde till ett kejsarsnitt. Visserligen överlevde valparna, men livmodern sprack så tiken fick akutkastreras! Många risker finns det....
Nej, nu ska jag inte måla fan på väggen - klart Tova kommer att greja detta, majoriteten av alla valpningar fungerar ju faktiskt alldeles utmärkt. Min avlidne svärfar födde under många år upp stövare, där tikarna  klarade valpningen helt själva i ett hundhus. Aldrig några problem tydligen -inte vad min man kan minnas i alla fall.
 
Tova har i alla fall gått in i en fas där hon blivit väldigt matfixerad. Mat har hon ju alltid gillat, men nu är det ingen hejd. Hon går omkring och moffar och pratar på sitt eget specialla vis för att göra oss uppmärksamma på att det är dags för nåt att äta. När hon låg och tuggade ben häromdagen och katten kom i närheten fick han sig en rejäl utskällning - precis som att han skulle tagit det från henne ha,ha.
Jag har fått en del kommentarer om att "är hon verkligen dräktig när inget ultraljud gjorts", men hon har ju aldrig varit skendräktig tidigare så i så fall är hon bra på att lura oss alla.Spenarna har ju blivit märkbart större och hon har gått upp i vikt ca 1 kg, och det beror INTE på mera mat!
Kärvänligare har hon nog också blivit - kommer ofta och lägger sig hos oss och vill bli smekt på lilla magen.
 
Idag tog jag och gick ut för att träna lite lydnad. Det har ju blivit lite dåligt med det på sista tiden. Apportering och rutan stod på agendan, vi måste ju få in tvåans moment innan sommaren. Tova var fantastiskt rolig att träna med. Pigg, alert och sprang ut till rutan och apporten med full fart hela tiden. Det känns som att hon snart behärskar de momenten nu. Hade hon inte blivit dräktig hade det varit lydnadstävling till helgen, men nu får vi allt vänta till sommaren.
 
Kampbelöning övar vi vidare på. Idag kampade hon jättebra mellan lydnadsmomenten. Hon tar i bättre och bättre för var dag. Älskade snuttan. Snart har vi förmodligen fått tillbaka samma galna kampvilja som hon hade innan jag mot bättre vetande "tränade bort" den den genom att agera godisautomat!
Det är skönt att det är ljust längre på kvällarna nu i alla fall - och tidigare på morgnarna framför allt! I morgon bitti skulle jag tro att jag kan lämna pannlampan hemma.

Kommentarer
Postat av: Gun

Ojojoj va spännande tider i väntans tider. Kom in på din sida via bergers planerade valpar, kikar runt på spaning efter en riktig pärla. :)

2013-02-13 @ 08:55:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0